Sightfishing…….

Sightfishing, smygfiske eller Indianfiske som vissa kallar det. Jag trodde en gång i tiden att det var dom stora fiskarna fiske som jag skulle gilla mest…. Men icke sa Nicke (eller det var Tom Gustavsen som sa det)  Det är smygandet efter de mindre som är fantastiskt spännande. Att låta den lilla torrflugan flyta med i strömmarna ocg att hoppas att det snart skall dyka upp en liten mun som bara slurpar i sig torrisen……

Denna dag har jag, Tom Gustavsen och min syster Lenita Olsson dragit till skogs, dom djupa skogarna …. Kynnefjäll.

    

Tom & jag smyger omkring i det höga gräset som växer på båda sidorna om den vackra ån. Vår strategi är att hålla utkik för varandra, ge info om var fiskarna står och sedan… Smack så får vi dom …  ;)   Jaså, det är inte så enkelt…..

Tar mig upp i ett träd för att få bra blick över ån.Tom står beredd för vidare instruktioner….

Visst är det vackert :) :)

          

Alltid på samma sten som matte……….Spelar ingen roll hur terrängen ser ut eller om det egentligen inte finns plats för två….. han skall alltid vara nära… vilket är gulligt ;)

 

 

Förflyttning mellan stenarna görs med en gymnasts smidighet ;)  Nicco som gärna vill bada försöker att gena genom en liten pool. Han dirigeras mot stenarna för att ta sig fram samma väg som jag gjort.

 

              

Tom vadar ut till gräsön som ligger så vackert i mitten av ån. Han har skapat sig en  herdestav, då han åkte ifrån sin vadarstav.Det är inte speciellt djupt men då botten består av många halvstora stenar så är det skönt att känna sig för då man tar sig fram i vattnet.

 

Visst ser det underbart ut! Ljuvlig grön färg på gräset och en blå SIMMS skjorta ger liv till bilden.

 

Vi tar oss uppför ån…… söker fisken men den vill inte avslöja vart den håller hus!

 

                 

 

 

 

Massa hoppande mellan stenar med mossa. Med mina SIMMS vadarkänger så känner jag mig trygg. Fantastiskt fäste.

 

När vi har fiskat i någon timme så beslutar vi oss för att söka oss vidare högre upp i området.

 

Vi stöter inte bara på vackra flygfä utan även några  fyrbenta vågar sig fram. Denna unga kille vågade vada en bit ovanför oss medan vi stod och fiskade……

 

När jag är på väg ner till Tom så händer det vi väntat på……  det spänner till ordentligt i linan och Tom gör sin obligatoriska min ……..  :) :)

 

Ibland kan spänningen som byggs upp under en längre tid spela ett spratt då det väl rycker till i spöt.  Denna lilla firre kanske inte är stor men den räknas i alla fall.

 

Omkring oss kan vi se underbara varelser……

….. som denna pälsbeklädda fjäril. Om jag inte missminner mig helt fel så är namnet på den  Aurora.

 

Vi tar oss vidare med bil. Kommer till en mindre del av vattendraget…….

En slingrande vacker del av ån med lummig grönska….

 

 

                      

Jag och Nicco tar oss fram genom vegetationen, söker en spot där vi tror oss finna något av intresse. Nicco iaktar situationen med spänd blick…..

 

 

Tyvärr så är denna dag inte fiskemässigt vad vi hoppats på men det är en underbar dag att spendera i naturen……..

 

En vacker slända fastnar på Lenitas bild….

Jag skall försöka att få den att sätta sig på min näsa…. men tyvärr så är detta det närmaste jag kom innan den flög iväg.

          

Men Tom är inte den som ger sig. Han kämpar vidare…. Tyvärr så är det bara det småttiga som fastnar på kroken.

       

Vi får betrakta denna dag som en träningsdag. I alla fall för mig som behöver utveckla min kast teknik.

       

Ännu en underbar varelse…….

Vildmarkskillen Tom

På väg mot bilen efter en dag på Kynnefjäll…..

Jag och min underbara syster, Lenita, befinner oss på Herrestadsfjället i Uddevalla. Här vid underbart vackra Gråtåsvattnet skall vi spendera några timmar med att fotografera och dokumentera en vanlig fiskedag i mitt liv.

Varför gör vi då detta?   Jo, det ligger till enligt följande. Min syster har blivit tokig i fotografering….. och jag har blivit fiskenörd….  Nu försöker vi att kombinera dessa intressen på bästa möjliga sätt, och det är ju inte så svårt :)

Jag behöver ju bildmaterial till min blogg och Lenita behöver ”objekt” att fota… Suveränt.

 

Denna morgon beslöt vi oss för att vara vid vattnet redan kl 05.30.  Som vanligt så sover man lite oroligt med tanke på att man skall upp tidigt (min kropp är inte van med detta) och självklart så kom man ju inte i säng förrän sent!!!

Nicco var nog den av oss tre som var piggast. Han blir tokig redan på hemmaplan då jag fixar ihop min fiskeutrustning. Han älskar verkligen detta liv! Lillebrorsan Charlie ligger och snarkar högljutt i sin säng och gör ingen antydan till att vilja följa med.

Här riggar jag Nicco med klövjeväskan. Han tycker verkligen om att få bära omkring på den. Han ser så stolt ut när han har ett eget ”uppdrag”

 

Här har vi systra min…   Lenita Olsson, min PF  (Personliga fotograf). Hon springer omkring i skogarna med sin ”bazooka”  :)  Oftast så har hon med sig sin assistent (Anders) som får bära omkring på all övrig utrustning. Idag avböjde han dock bestämt…. Kanske var det goare att ligga kvar i sängen…

 

         

Lite lätt span på informationstavlan för att försäkra sig om att reglerna är de samma som förut, därefter drar vi oss ner mot sjön.

 

Sjön ligger spegelblank denna lugna morgon. Diset har försvunnit från sjöns yta och den enda rörelse vi ser är några vak. Det bådar ju gott för fisket.  Nicco är mest intresserad av fotografen.

 

Jag är defenitivt ingen stressfiskare utan njuter av den td det tar att göra iordning mn utrustning. Ta en kopp kaffe och ha span över sjön. det gäller att försöka utröna hur fiskarna vakar, om det överhuvudtaget är något ytaktivitet. Det är ju avgörande för hur man skall fiska.

 

 Jag har med mig mitt favoritspö  SAGE ZXL  9″  # 5. Ett nätt spö med en mycket hög kapacitet. Detta spö introducerade Johan Klingberg för mig första gången under hösten 2011. Man blev ju helt såld efter att ha fått kasta med ett så underbart spö… Ingen återvändo där  :)

 

   

Jag har även en vacker rulle från Orvis.  Under tiden jag iordningställer min utrustning så är det fin aktivitet på sjön. Flera vak som jag följt under 15 minuter. Två hopp över ytan som gör att man tjoar till :)

 

Efter en analys av den första kvarten vid sjön så beslutar jag mig för att köra torrt! Det är ju det fiskesättet som jag tycker bäst om.  Att kasta på vak, följa flugan och känna spänningen stegra sig.

Tafsen jag använder mig av är från SAMEO. Träffade en go kille vid namn Ken Persson på Flugfiskemässan. Han höll ett avancerat föredrag om linor och tafsar. Så varför inte testa lite av hans grejer.

Flugan för stunden blir en Europa 12:a

Vattnet ligger fortfarande spegelblankt :)

         

-Jag kan gå på vatten…..                         Nicco beundrar sin matte eller undrar han kanske bara vad han varför han skall behöva vara med på denna lilla ö!!!

 

Jag och min trogna följeslagare tar oss ut på ett litet stenparti för att få möjlighet att få till bra kast. Nicco älskar verkligen att få vara med sin matte. Han skall alltid vara i närheten av mig men han har full koll på vart alla andra är som är med i hans grupp, han är ju en vallare.

 

Efter ett antal kast så händer det som man inte vill skall hända… Trassel….. Det enklaste är ju att bara knippsa av allt men så lätt låter jag mg inte komma undan :)  Fisket är ju ett sätt att få in lugn och harmoni i ett annars stressigt storstadsliv.  Därmed så är det bara att ta sig de minuter som krävs.

Varför blir det då så mycket trassel. Nu menar jag inte trasslet som blir för att man inte får till linbågarna, för det händer ibland att dom inte är perfekta ;)  har en tendens att böja handleden för mycket eller att man fastnar i en liten kirurgknut som har kvar för stora ändar….

Kanske är det så att den fluga jag använder  spinner/snurrar för mycket och den tunna tafs jag har på inte klarar av att hålla emot??  Kanske är det för stor skillnad i dimensioner på den taperade tafsens spets och på den tunna tafs som jag sätter på därefter.

Detta är något som jag får ”forska” i framöver. Har ju bara flugfiskat sedan Maj 2011. Så jag har en del att lära.

 

Nicco sitter så troget vid min sida.

 

Efter att jag spenderat en stund på ”ön” så beslutar jag mig för att vandra vidare runt sjön.

Nicco har full koll på vad som änder på andra sidan av sjön. Det springer omkring en rödklädd varelse där borta….

           

 Jaha, det är den tokiga fotografen :)

Tar position så att jag skall  kunna presentera min fluga perfekt längst stranden, där det hänger ner lite kvistar från träden. Min teori är att dom små rackarna försöker gömma sig i de skuggiga partierna.

 

 

Låter torrflugan göra sitt jobb medans vi själva bara tar det lugnt.  Tyvärr så har vaken börjat att avta så jag får nog börja att fundera över lite förändringar.

 

 

Det är både Regnbåge och Öring i sjön, så mina funderingar tar mig till Strömhultsfisket. Där är det ju Regnbåge som fiskas och hur får man (Jag)  flest bågar på spöt när jag är där. Jo, då fiskar jag ju med sjunktafs eller sjunklina för att snabbare komma ner i djupet. Detta gäller ju om det inte förekommer speciellt mycket vak.

Vaken i sjön har ju avtagit så då är det dax att söka sig ner under vattenytan. Byter till en sjunktafs och spanar ner i flugfiskeasken….  En liten nymf får det bli, men vilken skall jag ta?

 

Lenita har redan varit nere i min ask för att låna några färgglada flugor för fotouppdrag. Hon har en vacker orange nymf med ett guldhuvud. Då jag verkar lite tveksam i mitt val så säger ”experten” att ta den som jag just fotat.

När jag än en gång är på banan med en nytt vapen till fluga så säger hon.  -Jag skulle vilja att Du ställer Dig… Hon pekar vart hon vill att jag skall stå och vart hon vill att jag skall lägga mitt kast Självklart så gör jag vad fotografen önskar. Då händer det. Ett stort vak precis framför mig endast 5 meter att kasta. Fisken visar sig snabbt för mig och dyker därefter ner under ytan…..

 

Några snabba kast med underbara linbågar (trots stress situation) …… Presentationen blir fantastisk….

Så händer det…. Där tog den… Jag gör ett snabbt mothugg och känner att där satt den :) :)  Yes Yes Yes, nu har vi en firre att börja fota.

Nu springer Lenita omkring med två systemkameror hängande runt halsen.  Sin egna Canon EOS 60 D  med bazookan och min 60 D med ett special polaroidfilter (så jädrans bra filter) som ger underbara bilder genom vattenytan.  Kommer ”under ytan” bilder lite senare.

Dessa bilder tycker jag är fantastiska… Då skall man även veta att Lenita har aldrig tagit en bild på en fisk tidigare i hela sitt liv. Att då fånga  dessa situationer så bra som hon gjort är mer än beundransvärt….  eller hur!

När Regnbågen väl är håvad så vill ju Nicco kolla in vad som gjorde människorna så galna…  Han spanar in fisken som ligger så lugnt i håven. Fiskarna i denna sjön är ju inte lika spralliga som öringen i Baltak är. Där hoppar dom ju ur håven om man inte är beredd…..

Nicco vill oxå posera vackert tillsammans med Renbågen.

En vacker Regnbåge!

Här får den åter sin frihet! Visst blir det underbara bilder genom vattenytan.

Nicco har ju varit mycket duktig hela förmiddagen men till slut så smäller det till i det lilla energiknippet. Hittar en pinne och börjar köra racet. Det gäller bara att hålla undan spöt så att han inte trampar på det. I övrigt så är det bara att låta honom  springa……..

 

Lenita fångar en Sädesärla på bild, den poserar så glatt. Men den lille busen vill bara ligga och samla på sig ny energi.

 

 

Så harmonisk man kan se ut  :) :)

 

 Men det dröjer inte länge innan nästa napp sker. Det är på samma sätt även denna Regnbåge tar.

Sjunktafs och endast några meter ut där det är en djupkant. Bra då vet man vart de små liven gömmer sig :)

 

Doftar lite underligt tycker Nicco!

 

    

Posering med 2:a fisken för dagen. Börjar att känna mig mycket nöjd.

 

Fin stjärtfena!

Även denna fina fisk fick åter sin frihet. Kanske ses vi i framtiden för nya fighter….

 

När dagen närmar sig sitt slut så är det dags för Nicco att få bada.

 

 

Då tackar vi för en underbar dag vid Gråtåsvattnet och hoppas att vi snart ses igen.

Nicco min kära följeslagare väntar och längtar efter nästa äventyr  vildmarken.

Ett stort TACK till min Kära syster som förevigade denna underbara fiskedag.

Ps   Bara så att Du vet Lenita, det är rätt så mastigt att hinna fylla 2 stycken 16 GB minneskort på 6 timmar :) :)

 

Efter inte allt för många timmars sömn ringer klockan. 04.30…. Pust och Stön. Stapplar ner till köket och trycker igång den redan laddade kaffekokaren. Jag måste börja vakna till liv nu…. Jag är definitivt inte van att gå upp vid denna tidiga gryningstimme. Och det är alltid samma visa då ett fiske skall starta tidigt….  Det blir inte många timmars sömn under natten.

Planen är alltid att komma i säng ”tidigt” för att vara riktigt utvilad. Men icke… Min sambo frågar alltid under kvällens lopp. -Hur många timmar skall det ta för Dig att packa för en fiske dag????  Tyvärr alldeles för många tänker jag.

Är ju lite prylcrazy :)   Måste ju ha med mig vissa prylar ifall om att den eller den situationen uppkommer. Måste ju ha med mig.  Systemkameran, objektiv, Videokameran, Goprokameran….  Utöver dessa prylar så tillkommer allt som för fisket….

Men jag har blivit bättre…. Mycket bättre……

Idag skall jag med grabbarna till Fjällbacka. Jag och min ”svärson” , Reimo, skall fiska med en kille vid namn Robert. Detta är två killar som är uppvuxna i Fjällbacka så dom är riktiga kännare av alla krypin där Havsöringen håller till.

Robert kommer med sin båt, som han sjösätter  mycket smidigt. Den kommer att göra det lättare att nå all hotspots  :)  :)

 

Vi spanar efter vak i några av de grunda vikarna vi passera. Vi ser inget som får att oss att stanna upp. Efter en stund kommer vi till en av Roberts Hotspots.

Under tiden utrustningen görs i ordning och första det första kaffet slinker ner i strupen håller vi utsikt över viken. Jag får inside info av killarna som har fiskat här under hela sitt liv.

 

Känner upprymdhet i kroppen när jag drar mig ut till en fin spot. Jag placeras på en liten ”ö” som sticker upp en bit ut i viken.

 

 Det dröjer inte länge innan både Reimo och Robert landat var sin Havsöring.

 Reimo poserar så tålmodigt med dagens första fångst…..

 

Som Ni ser så håller den måttet riktigt bra oxå…..

 

 Killarna beslutar sig för att ta reda på vad Havsöringen för tillfället glufsar i sig. Allt för att vi skall få lättare i vårat flugval.

 Dessa fiskar gjorde inte saken lättare för oss då dom inte hade något maginnehåll alls!!!!

Så det är bara att hålla på och byta flugor med jämna mellanrum.

När vi sitter och tar oss en kopp kaffe så dyker det upp något mycket underligt ….  vad kan det vara som kommer mot oss?  När varelsen närmar sig så ser vi att det är en bäver!!

 

 Den är riktigt stor oxå. Den filuren har nog förvirrat sig från någon å som mynnar ut i havet. För här skall han inte hålla till.

Den glider helt orädd förbi oss…. Förmodligen såg den oss inte  där vi satt i gräset  och momsade i oss frukostmackan….

Vi beslutar oss för att ta till båten igen och dra vidare. Robert som är mycket känd i trakten, så gott som född på en båt…. lotsar oss vidare till några andra hotpots.

Vi ser några vak och beslutar oss för att kasta lite från båten. Mittbeslut blir att jag tar till kameran och låter pojkarna göra sitt bästa för att  catcha en Havsöring till.

Det tar inte många kast för Robert innan han har en på flugan. Han uppfattar något som glimmar till i vattnet. En Havsöring som följer hans fluga och endast ett par meter från båten tar den flugan och blir helt bananas……

 

 

 Det är en fin liten firre som snabbt återfår sin frihet.

 Reimo kastar på ett flertal vak men inget hugg. Byter flugor vid några tillfällen men icke sa Nicke. Inget napp för honom.

 

Vi har nu tagit oss upp på land igen och tar oss till fots till en fantastiskt vacker lagun. Reimo vadar ut för att ta vänstra flanken. Jag bara måste ta mig upp på berget för att få denna underbara bild! :) :)

 

Jag tar mig därefter ner igen och lyckas att landa en liten innan det blir ett fint avslut för mig. Yeees en Havsöring…… Det tar sin tid men till slut så lyckades jag.

 

Min snygga Danielsson rulle :)

Killarna får däremot hur många fiskar som helst. Robert landade säkert över 20 stycken, dock så var de flesta småttingar. Reimo stoltserade med 15 landade Havsöringar. Även här var de flesta under måttet.

Jag fick en över måttet och en under måttet så för min del så var lyckat i alla fall.

 

Men jag fattar inte hur dessa killar får så många mer fiskar än vad jag får…. Ok dom kastar längre än vad jag gör…… Dom uppfattar vaken bättre eller till och med skiftningarna på vatten ytan….   Dom uppfattar nog bättre om det är något och luggar på flugan……     Oj vad jag har massa att lära :)

Tur att jag jag har så många kunniga flugfiskare runt mig som är så goa och givmilda med all sin kunskap.

 

// Skit fiske på Er alla

 

 

 

Har börjat mixtra lite mer med mina bilder. Jag tycker att HDR ger coola bilder! Vad tycker Ni?

En sida som har häftiga flugfiskebilder är Faceless

Sätter även in originalbilden så har Ni något att jämföra med!